Efter en lång och arbetsam dag på jobbet var det så dags att stressa in på Coop Forum. - Vad fan skall man ha till middag? Denna ständiga fråga. Butiken var som vanligt full av folk med sina numera rullande matkorgar och överfyllda kundvagnar. För att inte snacka om den stressade ensamstånde mamman i ett slitet linne och mjukisbrallor som förgrymmat skällde på det totalt utröttade och nyhämtade barnet från dagis. Även den glada pensionären, som för övrigt aldrig är glad var där. Iklädd den sedvanliga kappan från 40-talet (fastän det är närmare 25 grader idag)och på ständig jakt på röda prislappar.
-Jag gör det lätt för mig idag (igen), tänkte jag och gick med raska steg till delikatessen för att fixa en grillad kyckling eller nåt. Nåt blev Spareribs. Ett bra val i alla fall. Nock sjutton hamnade jag sedan även denna dag i fel kö. Konstigt nog tänkte jag på Triss-reklamen och "att plötsligt händer det", ni vet från den där reklamen när en ny kassa öppnar. I denna stund skedde detta fenomen också men...... jag tog inte chansen utan fick stå kvar där i denna förbannade kö, snällt och artigt bara vänta på min tur....
Bob Marley- Waiting In Vain
Då har det idag blivit dags för den årliga släktträffen. Synd med regnet bara, annars brukar det bli skojsiga lekar utomhus. Kanske blir det brännboll ändå, fast med regnkläder då. I vilket fall som helst så blir det jättetrevligt att få träffa alla igen. Är släkten värst eller är det kanske så att släkten är bäst??
Ännu ett styrkepass avklarat. Jag måste dock ordna med lite passande och inspirerande musik. Varför inte lite dansk dynamit?
För mig är Quincy Jones närmast en guru.
Jaha, då är årets andra pass på gymmet avklarat. Det känns absolut förnedrande att behöva kämpa som en galärslav med så ringa vikter. Det dåliga samvetet kryper bara närmare. Varför orkar en man i sina bästa år inte pallra sig till gymmet, en till två gånger i veckan? Hur många timmar går det på ett dygn? Jo, tjugofyra. Om du arbetar åtta och sover sex timmar då har du tio timmar kvar att förbruka på dygnet. Till vaddå? Man kan ju inte uppriktigt mena att man skulle äta middag i tio timmar, eller hur?
Efter en lång och arbetsam dag på jobbet var det så dags att stressa in på Coop Forum. - Vad fan skall man ha till middag? Denna ständiga fråga. Butiken var som vanligt full av folk med sina numera rullande matkorgar och överfyllda kundvagnar. För att inte snacka om den stressade ensamstånde mamman i ett slitet linne och mjukisbrallor som förgrymmat skällde på det totalt utröttade och nyhämtade barnet från dagis. Även den glada pensionären, som för övrigt aldrig är glad var där. Iklädd den sedvanliga kappan från 40-talet (fastän det är närmare 25 grader idag)och på ständig jakt på röda prislappar.
